Etiketter

, , , , , , , ,

Det har inte blivit mycket skrivande här nu. Semesterveckorna brukar bli så. Jag vill inte fastna här, och det är vad jag gör när jag skriver. När vi är lediga tillsammans prioriterar jag familjen. På det har jag i ärlighetens namn inte heller haft så mycket skrivlust.
Semestrar i all ära. Jag längtar varje år, men mot slutet längtar jag efter de vanliga vardagsrutinerna. Att få yogan ordentligt gjord tidigt på morgonen och sedan ha tid över till allt annat. Inte utspritt på det vis det blir under ledigheten.
Maten som äts under hotellvistelser blir inte heller alltid så nyttig. Någonstans känner jag ett konstant inre gnag när allt blir upp- och ned. Jag gillar fasta rutiner hur trist det än låter.

IMG_0145

Vi har haft det bra ändå, om jag räknar bort alla dagliga konflikter med lilleman (som just nu lika gärna skulle kunnat vara en tjej i puberteten *skratt*). Barnen är våra bästa lärare och det har vi sannerligen fått ta till oss med råge de senaste månaderna. Jag antar att allt blir bättre även för honom när vi återgår till det vanliga livet.
Vädret var inte lika bra i Varberg i år, men det har å andra sidan resulterat i mer yoga och meditation. W lärde sig att simma första veckan på plats. Allt blir ju så mycket lättare med det och nu har vi ännu en grej vi kan göra tillsammans, både som lek och som träning.
Jag har haft tid att tänka igenom saker och ting. Känna efter ordentligt.
Dagen vi kom dit fick jag svar från antagningen. Jag blev antagen till kursen i pedagogik 180p som jag sökt till hösten. Det för övrigt det jag skulle skulle berätta om och som jag lite hemlighetsfullt skrev om i våras. Nu blev det ju inte riktigt som jag hade trott när jag skrev det för jag tackade nej till kursen. Jag vill helt enkelt inte plugga på universitetet mer och ta mer studielån. Det var förvisso inte det som fick mig att tacka nej utan att det helt enkelt inte var rätt. Jag aktar mig för att gå emot min intuition igen.
Nu är det snart augusti och jag vet att det kommer att komma någon typ av ”svar” till mig då. Ett svar på vad jag ska göra. Hur jag ska gå vidare.
Ett litet steg (eller ganska stort skulle jag säga) har jag redan tagit. När jag hade läst klart 40-dagars programmet bestämde jag mig för att fortsätta med kursen ”Living in Purpose Mastery Program for Miracle Minded Thinking” som sträcker sig över 6 månader. Den kostade en del, men jag vet ju att det här är vad jag vill göra. För mig räcker det inte att bara läsa och praktisera boken (ACIM). Jag behöver det stöd jag får från Teachers of God. Alla bonustexter och videos är guld värda. Nu fick jag även med ljudfiler och extratexter till boken. De dagliga lektionerna blir roligare på detta vis. Jag ångrar mig inte för en sekund. Är så tacksam att jag hittade vidare hit. Och med det har jag naturligtvis ett mål, men det ligger ännu i sin linda.

IMG_0170

Under vistelsen i Varberg träffade jag min bloggvän Lotta (som också var där då) för första gången. Vi pratade, fikade och promenerade vi havet. Det var jättetrevligt (tack för en toppendag!)! Är så tacksam för att vi fick möjlighet att ses! Det var något som värmde mitt hjärta i sommar.
Träffade även två gamla klasskompisar från gymnasietiden. Det blev ingen lång stund, men det var skoj att ses efter så lång tid.

IMG_0176

Och nu gick musten ur mig… och längtan efter rawglassen och kaffet alltför stor för att fortsätta. ;-)
Njut av söndagen!

Annonser