Etiketter

, ,

Jag var på det första passet i medicinsk yoga i morse. Kom ju inte igång den där torsdagen i november som det var planerat.
Jag hann prata lite med supertrevliga läraren (en av psykologerna på vårdcentralen) innan det startade. Hon tyckte nog att det här egentligen inte är tillräckligt avancerat för mig då jag redan är utbildad yogalärare. Förstår såklart hur hon tänker för det här är medyoga i dess simplaste form. De andra som var med på yogan hade olika fysiska bekymmer och det flåsades och stånkades i de flesta av övningarna. Själv gjorde jag övningarna med lätthet. Jag har ju inga fysiska bekymmer (åtminstone inga som märks i yogan.) Men… efteråt kände jag mig otroligt avslappnad, och det är just därför jag vill vara där. Inga telefoner som ringer, inga anteckningsblock som måste fyllas på med kom-ihåg-saker osv. Bara närvaro. Långa djupa andetag. Långsamma avkopplande rörelser.
Jag har svårt att göra saker långsamt så det här är precis vad jag behöver nu. Sedan är det även otroligt skönt att vara lärarledd. Det är någon annan som pratar och styr. Jag slipper använda huvudet och kan bara vara. Det är helt klart något jag borde göra oftare (note to self).

Annonser