Hellre vara tyst och misstänkas för att vara dum än att öppna munnen och undanröja varje tvivel.

Detta lilla ordspråk trillade in bland mina tankar under morgonen idag. Det slog mig att, kanske är det en grej som jag gjort till min egen. Nu pratar jag förvisso inte speciellt mycket ändå (förutom i pratsamma sällskap), men nog är det så att jag absolut inte vill framstå som korkad. Har skrivit om det i studiesammanhang, en bit längre ner här om jag inte minns fel. I den akademiska världen är det liksom inte vidare svårt att känna sig dum. Men nu talar jag om alla sammanhang. Hur jag genom tiderna velat sjunka genom jorden när jag vågat mig på att yttra mig om något, för att sedan framstå som om jag frågade vad en stol är för något. Jag vet inte säkert förstås, men jag tänker alltid för mycket innan jag pratar och kanske är det därför det inte heller kommer ut så mycket från min mun.
När jag då började analysera lite blev jag plötsligt så arg på mig själv, för vad sjutton spelar det för roll vad någon tänker om vad man säger?!

stupid

Och samtidigt kommer nästa tanke, skulle det nu vara så farligt om man är lite ”korkad” (vem bestämmer förresten vad detta innebär?). Det verkar ju ganska avslappnat att bara koppla av och vara den man är. Att inte gå omkring och tänka så mycket på allt hela tiden. Prata när man har något att säga. Handla på ett visst sätt när man känner för det.
Jag måste verkligen arbeta lite på detta. Jag är ju för det första inte ens intellektuell över huvudtaget. Får någon för sig det så har jag spelat teater väldigt bra. Jag är en ganska simpel människa (innerst inne). Jag kommer inte från ett akademiskt hem. Alla har varit arbetare, förutom en av mina morbröder som tog all hjärnkapacitet för sig själv. Han är den enda, förutom jag, som läst på universitetet. Dock läste han klart sin utbildning och mer därtill. Så med de förutsättningar jag haft i livet är jag ändå ganska nöjd med att ha kommit upp en bit steg på stegen för att kolla utsikten, men nu vill jag faktiskt gå ner igen. Jag vill ju bara vara det jag är, utan att sitta tyst och låtsas som något annat. Jag är osäker på om jag kommer att bli mer pratsam för det dock. ;-)

Bilden har jag hittat på Google.
Annonser

3 reaktioner på ”Hellre vara tyst och misstänkas för att vara dum än att öppna munnen och undanröja varje tvivel.

  1. Nina skriver:

    Känner igen mej mer än jag vill, om du förstår hur jag menar?! :) Jag hoppade av gymnasiet efter första året och började yrkesutbildning (visserligen ”handels” men ändå mindre plugg än att ta studenten). Vi har ju lite annorlunda skolsystem än Sverige. Har alltid haft svårt för ”det pålästa” och att ha koll på siffror, statistik och sånt man måste läsa sig till. Är learning by doing-typen och lär mej inte genom att läsa, utan först när jg kan plocka ner kunskap till händerna fattar jag. Men vet du, vi behövs vi också!! Kram ❤️

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s